Vardag med Pi

På väg

2012-05-30T12:12:00.001+02:00

Sitter på pendeln.
Begravning idag.
Kör den marina looken.
Svart undanbedes.
Passar mig bra.
Först lunch i stan och besök i Mood-gallerian.

Ciao

Låt mig ta er med till en dag för tolv år sedan

2012-05-27T00:00:00.000+02:00

Förberedelserna hade pågått under närmare ett års tid.

Frieriet skedde i glada vänners sällskap midsommarafton 1999. Med betoning på glada. Det var ju ändå midsommar.

Själv hade jag en tremånaders bebis att ta hand om, så när mannen kastade av sig träskorna och gick ned på knä, trodde jag det var ett skämt.

Någon vecka senare ordnade vi barnvakt för att fira 'förlovningen' på tu man hand. Vi valde Ulriksdals Wärdshus som romantiskt utflyktsmål.

Det tog inte lång stund innan vi nästan unisont utbrast, Här ska vi ha vårt bröllop.

Vi slet med allt in i det sista. Vi var så trötta att vi inte ens orkade fixa till sängen som hade åkt ur sin sänggavel när vi 'stupade'. Mannen sov den natten i 45 graders lutning.

På morgonen begav vi oss åt skilda håll. Jag med min syster till frisören och mannen med sin bror till hotellet.

Några timmar senare skulle vi mötas utanför Ulriksdals slottskapell.

Låt mig bjuda på en liten bildkavalkad från den dagen.

Mannen hjälper mig med några smådetaljer på klänningen.

Ser ni risgrynen i håret?

Jag hade risgryn överallt.

Jag menar ÖVERALLT!

Till och med i trosorna.

Från kapellet till Wärdshuset är det en liten bit att gå.

Det duggade lätt, men det kom aldrig något mer än ett par droppar.

I täten gick de två säckpipsblåsarna som även spelade utgångsstycket i kapellet.

Efter oss hela brudföljet.

En mycket allvarlig trumvirvlande man och en mindra allvarlig säckpipsblåsande kvinna.

Vår präst är en ren och skär lyckohistoria.

När vår försfödde skulle döpas i Johannes kyrka hade församlingens präster semester.

De 'lånade' då in en präst från Kungsholms församling.

Vilket var mer än ok eftersom jag ändå är uppvuxen på Kungsholmen och har haft alla mina avslutningar i Kungsholms kyrka.

Det visade sig ganska omgående att Jan-Olov var en mycket speciell präst.

Han fick därför äran att även viga oss.

Samt döpa alla de andra barnen, men också begrava Julia.

Vid middagen slet han av sig sin prästkrage och ropade glatt

Off Duty medan han höjde glaset i en skål.

Som sagt var - en mycket speciell präst.

Talen var många och roliga.

Vännerna var så roliga så de hade grävt i mammas källare och där hittat Knubben.

Alla bröllopsgästerna fick ta del av Sahra och Knubbens eskapader genom åren.

Konfaresan till Gotland, sommarhäng på Gräddö, soloresan till Maldiverna.

Talen blandades med den obligatoriska skoleken, men också skicka paketet vidare leken.

Mycket uppskattat

Efter maten uppstod den obligatoriska dansen.

Mycket obehagligt att inte se när man dansar.

Att inte ha ögonkontakt med den man dansar med, att inte veta vem man dansar med.

I det här fallet visste jag dock vem jag dansade med.

Den stilen går liksom inte att ta miste på.

Mannen dansar här med hans fru.

Till slut fick vi dansa med varandra.

Det var dock innan jag dansade barfota och fick krossat glas i foten.

Som tur var så var jag lätt bedövad, så jag dansade glatt vidare även efter den här lilla incidenten

En mycket trött, men lycklig brud vinkas adjö av alla gäster

innan hon hoppade in i bilen som väntade.

Solen gick ned i väst.

Vi vaknade upp som man och hustru på ett hotellrum i Gamla Stan.

Därefter plockade vi upp vår älskade son och drog till BoraBora på tre veckors paradissemester.

Tolv år idag.

Vi firar Siden bröllopsdag.

Tolv år av ups and downs.

Tolv år av lycka,

men också av ofattbar sorg.

Tolv år av skratt,

men också många tårar.

Tolv år - tillsammans

Du och jag

jag och du

Varmt och kallt

2012-05-25T20:52:00.002+02:00

27 grader!

T - J - U - G - O - S - J - U

Heeelt galet så skönt det är

V A R M T

Så varmt att vi kände att det skulle vara gott med en väl kyld cava

I frysen är det kallt, oh så

K A L L T

Bra idé att stoppa in den där

Bara det att något kom emellan

Och cavan glömdes bort

Jag blundar...

2012-05-23T21:53:00.000+02:00

Och låtsas som ingenting

Jag är medveten om att det är långt ifrån vad vi har kommit överrens om.

Att vara konsekventa. Skapa rutiner.

Jag sitter i soffan. Tittar på Greys. Dricker te. Eftersvettas kvällens stentuffa Energy-pass.

Ser något i ögonvrån tassa mot sovrummet.

Jag blundar.....

Och låtsas som ingenting.

Min skatt.

Som fyller mitt hjärta med så mycket kärlek.

Med så mycket hopp.

Med så mycket glädje.

Jag kommer snart och kryper ned hos dig.

Todays outfit

2012-05-22T21:09:00.002+02:00

Blus Odd Molly

Byxor Filippa K

Kavaj Ralph Lauren

Väska Gucci

Skor Converse

Vilken meningslös bild jag bjuder på idag. Suddig i kurvig spegel med ful vägg bakom.

Det är tennishallens omklädningsrum.

Molly sitter på toa om ni undrar.

När hon inte satt på toa eller jag stod och knäppte suddiga bilder satt vi på en bänk i solen och åt cashewnötter medan killarna spelade tennis.

Mellan hämtning av barn och tennishallen uppstod smärre dramatik i bilen när Molly råkade stöta till äldsta sonen som försökte balansera mellanmålet, vilket bestod av yoghurt med musli i locket.

Hormonynglingen ställde till med en smärre scen.

Duktigt med tanke på det begränsade utrymmet.

Som den gode mor jag är stannade jag såklart till vid Ica för att inhandla nytt mellanmål.

Han köpte en likadan.

Då lugnade han ned sig något.

Måste ha varit bra shit i den där yoghurten.

Iallafall. Några timmar senare sitter jag i soffan med te och ostsmörgås. Molly har hunnit spela fotboll och jag har hunnit spinna.

Nu sitter jag här och gapar.

Om det här är kvaliteten på årets bidrag så vinner Loreen lätt. Det här måste vara värsta jävla skiten någonsin. Driver de med oss?

Strycker ett streck över den här dagen

2012-05-21T22:18:00.000+02:00

Hormonhäxan anlände idag 20 minuter för sent till jobbet. Då hade hon hunnit spinna, äta havregrynsgröt, bytt kläder femtioelva gånger, gråtit en skvätt, satt sig i bilen, startat, men gått tillbaka in.......för att byta kläder ytterligare en gång.

Dagen idag går inte till historien som den mest produktiva och jag har större delen av dagen gått omkring och känt mig som ett mähä. Ett meningslöst mähä. Ett gigantiskt meningslöst mähä.

Inte kändes det bättre när klippan och bollplanket hastigt gick hem för att vabba eller att jag fick en söt 18-plusare att ta hand om.

Svettades mest. Eller frös. Och tyckte att dagen gick väldigt långsamt.

Men till slut tog den slut. Arbetsdagen alltså.

Då hämtade jag barnen och vi handlade glass och njöt i solen.

Därefter ringde läkaren och han tyckte att allt såg bra ut och medan han malde på om än det ena värdet, än det andra, försökte jag flika in att det gör det inte alls. Det kanske ser bra ut, men det är inte bra.

Till slut lyssnade han, men jag fick ta i ända från tårna.

VAD ÄR DET FÖR FEL PÅ MIG?

Det kan vara så att kroppen behöver tid för att återhämta sig efter chockvärdena.

Det kan vara en infektion.

Det kan vara pollen.

Det kan vara klimakteriet.

Så nu blir det läkarbesök och provtagningar.

Har inte tid med sånt här. Guuuu vad less jag blir.

Utslagen

2012-05-20T17:40:00.001+02:00

Drack ett glas rosé efter en hård dags arbete

Nu ligger jag här

Filosoferar lite

Undrar vem fan har ätit upp chokladen

Smärre kris

Menskris

Chokladkris

Mindre livskris

Men det är inget i jämförelse med vad som komma ska när mina älskade pyjamasbyxor från PoP en vacker dag lämnar in

Kram, puss, ses

Kroppsarbete

2012-05-19T13:07:00.001+02:00

Skyfflade två ton grus igår.

Fyfan

Sonen hade övernattningsgäster som höll mig vaken vid sex i morse.

Fyfan

Det ser ut som ett jävla katastrofområde på övervåningen.

Fyfan

Bodypumpad.

Fyfan

Och nu kallar ogräset på mig.

FYFAN

Spännande

2012-05-17T20:58:00.001+02:00

Inga hotellrum i Gbg 4 juli när jag ska på Madonna

Skickat från min iPhone

Olika

2012-05-17T13:00:00.001+02:00

Kan bara konstatera att vi är olika.

Män och kvinnor

Killar och tjejer

Det här är höjden av coolhet just nu

Sladda

Feeling a little bit blue

2012-05-17T11:04:00.002+02:00

Nothing serious. Bara mens på gång. Jävla otyg. Guds straff till kvinnorna. Om ni frågar mig. Har aldrig känt mig bekväm med det. Avskyr migränen, de ömma tuttarna, den molande värken i de nedre regionerna. Känslan av pluffsighet. Frossan. Illamåendet. Vänjer mig aldrig. Aldrig.

En gång om året - fine. En gång i månaden - not so fine.

Nu går vi över till något mer uppmuntrande.

Jag fick min första lönespec på tio år igår. Wow. Lön. Pengar. Wow igen liksom. Jag trodde inte jag skulle få något den här månaden eftersom jag började så sent i april. Jag blev därför glatt överraskad igår.

I morgon blir det lite Zara-shopping med Molly. Hon behöver uppgradera sommargarderoben. Fika såklart. Kan det bli Saturnus? Maybe. Chansen finns. Särskilt om det är sjysst väder så vi kan promenera från Stureplan. Äldsta sonen ska ha filmkväll med klassen så jag behöver lite förströelse i morgon så jag orkar med 15 övernattningsgäster.

På jobbet går det bra. Ifall ni undrar. Jag är troligen skitenerverande, eftersom jag frågar tusen frågor, ställer mig in, kastar ut krokar för framtida samarbeten, använder kollegerna som bollplank osv osv.

Igår hade vi en rolig övning. Tre scenarion målades upp. Vi arbetade gruppvis där vi switchade gruppkonstellation mellan de olika övningarna. Vi diskuterade hur vi reagerade, varför, positivt, negativt, om vi kunde göra annorlunda osv i de tre uppdiktade fallen.

Jag har inte så mycket att relatera till eftersom jag har varit där så kort tid och min erfarenhet är från en mycket mycket större organisation. Det var mycket intressant och framförallt roligt eftersom jag ganska lätt kände på mig hur mina kollegor skulle reagera och svara. Trots att jag har varit där så kort tid. Jag kan absolut inte påstå att jag är någon fantastisk människokännare, tvärtom. Det handlar nog mer om att kollegorna har varit väldigt öppna och verkligen tagit emot mig i gruppen. Vilket är nice.

Nu klarnar det upp lite. Hela morgonen har det varit fyra nyanser av grått här. Vi ska in till stan idag. Till mamma. Molly ska träffa kusinerna för första gången och hon är väldigt exalterad över det.

Kids in action

2012-05-15T21:31:00.000+02:00

Fotograf: Jesse F

Idag blir det en liten tillbakablick. Närmare bestämt förra helgen, då killarna deltog i Sigtunakampen.
Det är en individuell mångkamp, men också en tävling mellan kommunens skolor.
Alla som deltar i de fem grenarna får medalj och diplom på skolavslutningen.

Första året killarna var med och tävlade gick L i förskoleklass och egentligen för ung. Han var allmänt nervös, särskilt för sprintergrenen, men jag försäkrade honom om att allt skulle gå bra. Han var orolig för att inte veta hur långt han skulle springa.

- Tänk om jag springer för långt

- Ingen fara. Jag ställer mig vid målgången. Spring bara mot mig så ska du se att det kommer att gå jättebra, sa jag.

Bara det att jag fick den strålande idén att stå lite före mållinjen, för att kunna heja fram honom den sista biten. Liksom springa med honom de där sista metrarna in i mål.

Men det var ganska knökat med mammor som tänkte likadant, så jag stod kvar. Lite före mållinjen.

L stannade så klart där jag stod. För det hade jag ju sagt. Att jag skulle stå vid mållinjen. Att sedan alla andra barn sprang några meter till verkade han inte lägga märke till.

Han fick ingen medalj.

Eftersom han bröt. Han diskvalificerades.

Jag kommer få höra det till dödagar.

Hur jag snuvade sonen på en medalj, ära och berömmelse.

Jag älskar sådana här dagar

2012-05-13T18:57:00.000+02:00

Jag älskar att träna. Att känna blodsmak i munnen. När kroppen är med mig och svarar på tuff men kärleksfull behandling. Att pressa mig själv, sätta upp mål och kämpa som en gnu för att nå dem.

Men något jag älskar nästan mer är när jag får arbeta funktionellt med kroppen. Som idag. Att förena nytta med nöje. Hårt och strävsamt kroppsarbete i sol och värme. Det slår nog det mesta. Att ligga på alla fyra med ett enda mål i sikte, att bli av med det jävla ogräset. Att några timmar senare sträcka på den värkande kroppen och konstatera hur jävla snyggt det ser ut i rabatterna. Att låta de ljuvliga rododendrona få ståta i ensam majestät och slippa konkurrens av ogräsdjungeln.

Att därefter duscha av sig all svett och jord och slå sig ned vid ett dukat bord ute i solen och bli serverad grillad kyckling, grillade grönsaker och en välkyld flaska rosé. Till efterrätt färsk ananas och vaniljglass.

Då är livet helt ok.

Det stora körsbärsträdet blommar nu i full prakt. Det här trädet är en av anledningarna till att vi valde det här huset. Det var kärlek vid första ögonkastet. Vi har även några mindre körsbärs- och äppelträd, men de blommar något senare och är inte i närheten av att vara lika ståtliga. Därefter blommar syrenerna. Vi har både syrenhäck och syrenträd lite här och där. Vita och lila blommor i en salig blandning. Helt underbart.

Det här är absolut bästa tiden på året. Jag vill frysa tiden och njuta den längre. Den är alltför kort.

Imorgon ska jag styra upp ett möte och hålla min första presentation för en större grupp kollegor. Jag ska lyckas förmedla hur jag tänker och vad jag vill. En massa beslut ska tas. Skitnervigt.
Därefter ska jag genomföra det vi kommer fram till, men det är ett annat kapitel. En petitess i sammanhanget.

Men det stora eldprovet kommer imorgon eftermiddag då jag har möte med en av konsulterna. Varje gång han tilltalar mig får jag liksom bita mig i läppen för att inte dräpa till honom. Han har den där dryga översittarstilen som jag har så lätt att gå igång på. Den typen provocerar mig väldigt mycket. Människor som tror att de är något. Som försöker öka sitt eget värde genom att förminska andra. Burr. Men det är imorgon det.

Vill ha ALLT!

2012-05-11T20:59:00.002+02:00

Massimo Dutti

Love love love

Sturegallerian here I come

En doft som väcker starka minnen

2012-05-11T20:23:00.001+02:00

Balsampoppel

Jag älskar doften av poppel

Den är särskilt framträdande efter ett fuktigt vårregn

Som idag

Varje dag när jag går över parkeringen vid jobbet slår den ljuvligt, söta doften emot mig

En berusande doft som slungar mig tillbaka till högstadiet

Jag minns gatorna jag har vandrat

Jag minns parkbänkarna jag har suttit på

Cykelvägarna jag har trampat

Jag minns tre tjejer, tre kompisar

Jag minns förälskelserna

Läktaren på Eriksdalsbadet

Rålis och Smedis

Carlssons och Engelbrektsskolan

Jag minns En kväll i tunnelbanan och Stan är full av vatten

Jag minns Pax och en trasig sandal på Djurgården

Minnena sköljer över mig

Bara genom att vandra över parkeringen vid jobbet

Hej och hå

2012-05-07T13:37:00.001+02:00

Så sabla trött idag.

Troligen en kombination av helgens hårda och intensiva träning med gårdagens sorgliga besked som gjorde det svårt att sova. Jag somnade visserligen som en klubbad säl, men jag vaknade med solljuset.

Tur att jag har mycket att göra, annars hade det varit väldigt seeeegt idag.

Det är så jobbigt när jag har bestämt mig för att ha på mig ett visst plagg och sedan inte hittar det. Varför har jag hängt undan ett par chinos? Chinos kan man ha året runt. Eller hur? Jag vände upp och ned på garderobshelvetena i morse, men kunde inte hitta dem. Troligen har jag lagt undan dem tillsammans med sommarkläderna. Väldigt frustrerande.

Sådana världsliga problem hade jag samtidigt som vännen står inför problem av helt annan karaktär. Välja datum för begravning och andra detaljer. Ytterligheter. Alltid dessa ytterligheter.

Så det blev en annan gammal trasa idag eftersom jag blev så upprörd över mig själv och min egen hysteriska plocka-bort-störning som jag lider av. Allt allt stuvas undan.

Ciao vänner. Puss, kram, ses

Ett abrupt slut

2012-05-06T21:34:00.002+02:00

På en härlig och aktiv helg.

Den 28 maj 2011 var jag på bröllop.

En av mina äldsta vänner skulle gifta sig. Äntligen.

Två stora barn, flera förhållanden, ett händelserikt liv, en spännande person hade äntligen hittat kärleken som hon ville gifta sig med.

Vi var så glada för hennes skull. Tjejgänget. Vi var så glada för deras skull.

Ikväll fick jag ett tråkigt telefonsamtal. Hennes man avled igår.

De fick inte uppleva sin ettåriga bröllopsdag.

De hann inte ens åka på bröllopsresa.

Jag kände honom inte särskilt väl, men det är ganska oväsentligt. Jag känner A. Min vän. Det räcker. Jag vill bara sträcka ut min hand och ta hennes hand i min och kanske hålla om henne om hon tillåter det och säga att det är för jävligt. Livet är orättvist. Så jävla orättvist. Och gråt och skrik och hata och deppa så länge du behöver. En dag kommer det kännas bättre. En dag kommer du att kunna andas igen. Och jag hoppas att hon kan finna någon tröst i mina ord och i alla hennes vänners ord och omtanke och att vi finns här så länge hon behöver oss. För alltid. Om det behövs.

Allvarligt

2012-05-06T18:22:00.001+02:00

Vem betalar 299 kronor/kilot för färskpotatis.

Denna lilla ask med ca 10-15 potatisar går på 248,72 kronor som ni ser.

Heeelt galet.

Minuspoäng

2012-05-05T22:13:00.002+02:00

Sonen har dragit på sig en jävla massa minuspoäng den här kvällen. Jag har varit så arg så jag skakat, spottat och fräst.

Nu har jag lugnat ned mig, men kommer att få vara vaken många timmar till för att passa tvättmaskinen. Inte riktigt vad jag tänkt mig.

Hur tänker man när man ställer tillbaka en stor kastrull i köksskåpet som har använts för vattenbad utan att tömma vattnet eller diska skålen som chokladen smälts i och som sedan fastnat i kastrullen?

Va?!

Det upptäckte jag efter the major utbrott som jag hade fått strax innan.

Eftermiddagen har bjudit på fler 'skojiga' tilltag från den äldste sonen och det har varit så många dumheter att jag inte ens orkar gå in på dem här och nu.

Jag blir bara så trött. Så jävla trött.

Dessutom slog jag sönder ytterligare ett av våra bröllopsvinglas. Undrar om det stämmer det där med att äktenskapet går i kras när man slagit sönder alla sina glas. Har ni hört den? Isådanfall har vi inte många år kvar som gifta. Det är ju tråkigt. För jag diggar ju min man.

Wiiiiiihaaaaaaaaaaaaa!

2012-05-05T15:33:00.000+02:00

Fy fan vad galet roligt jag har haft.

Bästa instruktören och hans sambo bjöd på tre timmars best of the best. Bästa musiken, bästa draget, bästa deltagarna, bästa uppläget, bästa överraskningarna.

Utlottning av superfina prylar. Allt från Nike-skor till termomuggar. Jag vann. Bara det. Jag som aldrig vinner. En av stammisarnas dotter fyllde år och blev firad med skönsång och bakelse med ljus i.

Men det bästa var nog slutet. Finalen sköttes av J, som just nu är mammaledig instruktör. Hon och D fick bebis för två månader sedan. Hur imponerande är inte det. Att köra tretimmars två månader efter förlossningen? Iallafall. Helt plötsligt under nedvarvningen lyfter några av deltagarna upp skyltar som bildade meningen:

VILL

DU

GIFTA

DIG

MED

MIG

Inte ett öga var torrt. Det var sååå himla fint. Så romantiskt. Wiiihaaaa liksom.

Jag är helt hög. Värsta lyckoruset.

Hur jag orkade? Alltså, man kör ju inte på max under tre timmar. Iallafall gjorde inte jag det. Mina skenande tsh-värden är fortfarande inte under kontroll och det påverkar mig väldigt mycket. Värst stryk tog nog nacken. Och foten. Den opererade.

Och jag kommer inte vilja sexa innan midsommar typ.

Annars känns det bara finfint. Trött. Nu ska jag vila några timmar och sedan ska jag anfalla ostbrickan och roséflaskan.

För killarna har det gott ganska bra. Ludde är lite missnöjd över längdhoppet, men för övrigt tror jag han och Wille är nöjda över sina insatser. En ny dag imorgon

Fredagsmys, jo men visst

2012-05-04T22:38:00.002+02:00

En i ena soffan med paddan.

En i andra soffan med hp'n.

En på golvet med ajfånen.

En på sittpuffen med en annan ajfån.

Kommunikationen mellan dessa asociala miffon består av några obegripliga grymtningar. Självklart utan att lyfta blicken. Med jämna mellanrum avger vi några livstecken. Vi får väl börja fejstajma med varandra istället.

Nej, just det. Jag har ju ingen mac. Jaja. Jag har ju min ajfån någonstans.

Hockey på tv. En prins som gör high five med sina polare. Sverige leder visst. Det är ju kul.

Men det kunde vara kuligare.

Suck. Runt åtta ville jag gå och lägga mig. Men då hade jag ju missat fredagsfrosseriet. Bäst att kolhydratladda rejält för morgondagens 180 minuterspass på spinningcykeln.

Killarna har friidrottstävling hela helgen. Molly ska på kalas. Jag ska cykla my ass off. Imorgon kväll ska jag äta obscena mängder ost och dricka rosé och sedan ska jag ligga raklång i soffan och gny av utmattning, träningsvärk, spinningrumpa, friktionssår och annat djävulskap som kommer komma efter tre timmars spinning.

Bara så ni vet.

Lyckan är total

2012-05-04T12:10:00.000+02:00

Fler och fler övergår till Parrots som leverantör av naturgodis. Men Parrots kan inte chokladbananchips och chokladcocostoppar som Exotic Snacks kan. Originalet är bäst.

Först bytte Ica Maxi till Parrots och för ett tag sedan bytte även Coop. Sorgen har varit stor och helgfrossandet har liksom aldrig varit detsamma sedan dess.

Av en slump hamnade jag på Willys förra veckan på lunchen. Handlar aldrig på Willys. ALDRIG.

Men......alltså. Willys. Jag får nog omvärdera mina fördomar mot den kedjan. De har originalet och nu är lyckan alltså total.

Halloooo fredagsfrossa!!!!!

Äntligen fredag

2012-05-04T10:45:00.002+02:00

Bild: http://blogg.amelia.se/kakaobnan/

Fredag, det gillar vi. Eller hur?

NEJ! Har jag blivit som den förhatliga instruktören som buntar ihop alla och pratar i 'Vi'-termer. Skärpning Sahra.

Men faktum kvartstår. Det ÄR fredag och det är så skönt.

Jag har gjort absolut ingenting idag.

Kollegan till höger envisas med att visa värsta porrbilderna.

Den ena paradisstranden efter den andra på Dominikanska.

Han har hus där.

Jag är inte alls avis. Inte alls. Särskilt inte en sådan här dag då jag plockat fram mössa, vantar och halsduk igen och går runt och svär över kyla och blåst.

Nu ska jag ta några skärmdumpar. Göra en snygg pp-presentation och därefter är det lunch.

Färgexplosion

2012-05-02T12:36:00.001+02:00

Utanför fönstret tronar ett ståtligt körsbärsträd. My god. Det är alldeles ljuvligt.

Det känns som jag sitter mitt på en gren i dess stora trädkrona.

Sämre utsikt kan man ha.

Dagens stora dilemma är om jag ska gå på bodypump eller SATS Energy. Efter två dagar av relativ inaktivitet kräver kroppen fettförbränning, så det lutar åt energypasset, men det suger att gå iväg och träna så sent som åtta på kvällen.

Jaja. Dagens lunch bestod av en smoothie och en massa jordgubbar. Snart möte. Därefter ska killarna levereras till tennishallen. Under tiden dräller nog jag och Molly med en glass i näven i lilla söta staden. Bäst att passa på. Snart ska det bli grått och kallare igen.

Vill inte gå in

2012-04-30T21:58:00.002+02:00

Det är underbart ute. Galet skönt. Sitter visserligen med mössa och halsduk på, men jag känner ändå hopp. Jag känner våren i mig.

Kolla mina barn. De ligger och småslumrar i soffan utomhus. Ludde är överlycklig att jag äntligen fixat en skön dyna. Jag har tänkt sy något i flera år, men det har inte blivit av. Tills nu.

Grillat, rosé, mysigt och ombonat, sonens cupcakes till efterrätt, sångkråkor och brasa. Vissa kvällar är helt enkelt lite bättre än andra.